tisenslillasnigel

Nu börjar det bli sent men jeg har svårt att slita mig från tn`n.
9:an visar Pretty Woman och den är ju bara för sockersöt.
Vilka vackra kläder, vilka snygga människor men oj vilka as oxå.
Det är ju som i värkliga livet ju ju.
Jag är nöjd och glad över att ha min snälla familj, mina söta och rara
släktingar och vänner.


Men det finns vissa männikor jag inta är så nöjda med.
Jag är inte så nöjd med de människorna som vill ta min barndom ifrån mig.
Med det menar jag de som vill ta mitt Paradis ifrån mig.
Den har vatt rivnings hotad i omgångar nu och har löst sig i sista minuten, blandannat av
att staten inte haft pengar till att riva stället. 
Men denna gång kommer det nog bli av.
Vilken dag som kommer jag få medelande om uppsägning tror jag.
Det är bara för hemskt. Känner en sånn ilska och sorg att det kan ni bara inte ana.
Det knyter sig och det är nästan samma kännsla jag hade när pappa dog för snart 3 år sedan.
Det var han Paradis oxå det vet jag.
Han kom dit i fyra årsåldern med sin familj och 1973, året innan jag föddes fick mamma och han 
börja hyra det som sommarbostad. För att antal år sedan ändrade vi på det så att det står nu i mitt namn.
Sen dess har jag ringt och tjatat om att få köpa det.
Men nej nej, det gick inte man har ju ett stort problem med att det ligger för nära järnvägen.
Det finns inget annat sätt än att korsa en oövervakad järnvägsrälls till fots
och det är ett stort problem. 
När jag berättade det för våra pojkar bröt nästan 10 åringen ihop totalt, det är hans Paradis de vill ta.
Hans tårar strömmade ner för kinderna och han sökte tröst i min  trygga famn,
han som inte visar så mycket i vanliga fall.
Nu ska de elaka tanterna och farbröderna ta den tryggheten ifrån honom.
Vad ska vi/jag ta mig till.
Det kommer sluta sorglit denna saga är jag rädd.

Nu kommer vackra bilder från vårt Paradis.

Jag älskar detta ställe så ni bara vet.