En dag i Paradiset

Bara för att vissa personer inte tycker som oss eller beslutat att vårt Paradis inte ska få finnas kvar stannar inte världen upp.
man Måste orka att ta hand om sina kära. Fortsätta arbeta för att få in pengar på sina konton så man kan betala räkningar mm.
Aven fixa vår fint i Paradiset fast det känns väldigt tungt just nu.
Nästa år får jag inte göra det nästa är får inte mina barn springa ut och hoppa i deras studsmatta här.
De får inte leka i sin koja de bygger på just nu.
Men vi ska se till att göra denna sista tid här till den bästa för oss i alla fall.
VÅRA MINNEN KAN DE INTE TA I ALLA FALL.  

Sova snart

Ligger i bädd soffan för att snart sova. Hör tydligt hur det regnar i kväll. Önskar sol och att jag får vakna ur denna mardröm snart. Vill så att Lenbergsvik ska finnas kvar för alltid.

Jag är så ledsen...........

Nu har jag kommit til insikt vad som kommer att hända.
Jag gråter, är arg, jag det är ännu mer kännslor i denna kropp som inte vet hur den ska klara av att se
Vårt underbara Paradis tas i från oss.
Ännu mer undrar jag Hur jag ska klara av att se det rivas.
Jag skriver jag, inte bara jag. Min man och mina barn mår inget vidare just nu heller.
Tårarna stömmar ur tårkanalerna just nu och har gjort det sen mannen körde grabbarna 
till skolan.
Jag ska själv snart åka till jobbet fast jag inte orkar
Men det är bara att bita ihop, jag kan inte sjukskriva mig .
De som får mig att må så här ger mig inte mat på bordet  det får jag fixa själv.
När jag igår  ringde mannen som har srivit på min uppsägning från Paradiset
kände jag ännu tydligare att de bara bara gömmer sig bakom varander och pappers högarna.
Det förstår du ju att vi måste följa lagarna .
Ha ha ha, säkert säkert att jag förstår men det mår inte jag bätter av inte mina söner heller.
När jag somnade i går i bäddsoffan här i Paradiset tängte jag många tankar
En var den där barnsliga att i morgon när jag vaknar är allt som vanligt igen.
Men så är det ju inte.
 
 

tv4 nyheter Norrköping

 

sovrummet

 
 
 
 

RSS 2.0