tisenslillasnigel

Sitter och läser och stycker under i mappen jag fått av trafikverket.
Där ska det stå varför inte jag har företräde vid en försäljning.
Har inte kommit mer än 8 sidor och har kvar 17 sidor att gå igenom.
Har hittat mycket intresant som kan vara till nytta, i mina ögon i alla fall.

Som t.ex
Ett i särskilda skäl att behålla en fastighet i statens ägor
(men i första hand under någon annan myndighets förvaltning)
är hänsynent till kulturminnesvården, totalförsvaret, naturvården
och det rörliga friluftslivet. 
            
Men har inte ännu hittat där det ska stå att jag inte skulle kunna 
få köpa fastighet och tomt.
Fortsätter nu läsning..............

Här hemma är det sjukstuga.
Kräk sjuka eller så är det värme slag, ja vi får se vart det leder.
Jag blev i alla fall hemma i dag och tar VAB då.


Lilla jag

Då kan jag ju passa på att läsa igenom den tjocka luntan med papper som jag
har fått av Trafikverket, där ska det stå varför jag inte har första tjing vid en försäljning
av Lenbergsvik.
Nu är ju inte det aktuellt då, eftersom de har beslutat att riva Lenbersvik.
Jag ifrågasatte anledning till rivning som de hade givit mig i min uppsägning.
Att huset inte längre behövs, det tycker jag är lite vagt att skriva i en uppsägning.
Ja ja, jag är ju bara hyresgäst och vi har ju bara hyrt det i så där 38 år,
med det måste ju finnas nått skriftligt underlag till beslutet.
Det fanns ett skriftligt beslut om aveckling av byggnaden med bakgrund och skäl.
Den fick jag och i den står det lite mer detaljerat.
*Det står att fatigheten inte behövs för järnvägsverkamhet.
*Byggnaden ligger mycket nära järnvägsanläggninhen och saknar tillfartsväg.
*Dels närhet till spår dels att man måste korsa spåret är det olämpligt
  att bilda ensärskild fastighet för studan.
*Även om man skulle (för stor kostnad) bygga en skyddad övergång
  är stugans läge nära spåranläggningen olämplig.
*En fastighetsbildning och försäljning befäster ett för järnvägsverksamheten dåligt läge.

Ja, hur jag än har försökt att få dem att häva rivningen så kommer jag ingen vart.
Jag nämde för dem att vi alla på fel sida om järnvägen är med på att titta på möjligheten
om att bekosta en övergång. Det tyckte min kontakt person på Trafikverket lät intressant men
då ville jag ha garanti att få köpa Lenbergsvik.  
Så nu hoppas jag på andra medel.
Jag hoppas på en ängel att den kan hjälpa "vårt" Lenbergsvik.
 
Lilla jag sitter på trappen utan för tvättstuga

Lilla jag mamma o syrran

Pappa och lilla jag.
Pappa jag lovar att göra allt jag bara kan för att vårt Paradis inte ska suddas ut.
Men det är inte lätt och det är så mycket kännslor.
Jag försöker att plocka fram lite från dig som jag vet jag har i mig.
Din underbara fru, min mamma hjälper mig massor och stöttar mig.
Jag ska fixa det här på nått sätt fast du inte längre finns bland oss längre.
Jag ger inte upp......................

Denna lilla flicka på bilden sitter på sin brygga och bara myser.
Hon sitter mitt i sitt Paradis och mår så bra.
Hon är full av bus, så där som små flickor är när de
känner sig trygga.
Kanske doppade hon foten i vattnet när fotografen var klar.
Ja, det minns hon inte. Men hon minns att växa upp vid denna sjö Glan
var nyttigt för det var där hon lärde sig simma.
Han som hjälpe henne med det hette Rolf, grannfarbrorn och farfar
till flickan sommar kompis Jessica.
Denna lilla flicka har nu växt upp och är en vuxen kvinna i dag.
Hon har nu två underbara pojkar som badar och simmar i denna sjö.

Ni kanske undrar hur jag kan veta detta?
Jo, denna lilla flicka det är jag.

Jag önskar så innerlig att mina barnbarn för uppleva detta Paradis
för då vet jag att de får en trygg och lycklig barndom.

Ja som ni vet är det ju midsommar afton i dag.
Kanske  är det  sista gången vi firar det i Lenbersvik.
Så jag kommer att lägga ut alla sköna, goa bilder från vårt firande. 

Nu lite bilder från förra årets midsommar.
 

I går var en omtummlande dag.
Jag jobbade heldag.
7:30-19:00 men vi hade ett inplanerat kassa möte från kl 7:00.
Jag behövde alltså börja tidigare.
Så klockan 6:30 var jag på jobbet och var ju inte på nått vidare humör
pga uppsägnings pappret.
Allt strulade oxå så klart.
Det var ju toppen. Hur skulle jag reda ut detta med mitt smått nerviga humör.
Lite svårt att tänka klar. Men med lite hjälp av jobbisarna så fixade vi till det tillslut.
Ja, jag missade lite av mötet men skit samma.


Jag nämde ju att vi skulle ha en träff med en man som kanske skulle kunna
hjälpa oss och huset på nått sätt.
Jag det var i går mitt under mitt arbetspass så jag tog några timmar ledigt.
Tack Sussi!
Det var med viss svårighet att konsentrera sig på sitt arbeta tårarna
var svåra att hålla inne. När jag blev avbytt och kom ut i omklädnings rummet
släppte allt. Tårarna rann ner för skinderna sammtidigt som jag för sökta andas lugnt.
Hopp i bilen för att hämta upp mamma och sen mot Paradiset där vi skulle ses.
När vi kom hade Jakob redan kommit tillsammans med
Stadsantikvarien Bror Tommy Sturk.
Vi hand hälsar och då kommer tårarna igen med det känns bra på ett konstigt sätt.
Vi pratar en lite stund om min skännsla för detta som håller på att ske.

Vi går sedan in i bonings huset, Herr Stadsantikvarien tar täten.
Han tittar, knackar och känner lite. Men framför allt ser mycket belåten ut. 
Vi fortsätter ut och tittar på de byggnaderna som finns ute.
Uthus med så kallad tvättstyga, vedbod, skithus,
jordkällare finns oxå och allt sammans näst intill helt fel fritt.
Vi tittar på trädgården och mamma flikar in hur hon och pappa haft den på deras tid.
Vi tittar på kort före vår tid.
Vi går åter in i bonings huset och Herr Stadsantikvarien förklarar för mig att det han ser
tycker han om.
Detta hus har ett högt antikvariskt värde, de få förändringar som gjorts har bara höjt värdet.
Man kan se två epoker i huset. Huset bör vara byggt ca: 1885 när järnvägen byggdes och
köket byggdes om på 50-talet. Huset ser välbevarat ut både inne och ute.
Detta hus tyckte han själv var i så kallat Klass 1 hus.
Men ett litet men kom det. Vi har ju bytt taket till fel sorts tegel. Om rätt ska vara rätt ska
det vara lertegel. Men det är inget som man slår ner på.
Jag kan bara säga att när vi valde tegel valde vi ett slitstarkt billigt tegel.
Han kommer att göra allt vad han kan för att få detta hus bevarat.
Kanske kan denna Banvaktarstuga blir det 8:de hus som är värt att bevara.
Känns mycket bättre nu men inte helt bra än.

Nu ska jag ringa till min kontakt person  Jenny på Trafikverket och överklaga uppsägningen.

Det kom en postavi i Fredags men jag hann inte hämta ut den då.
Jag åkte ner till utlämnings stället i dag.
Hade ju hoppas på att det var nått trevligt, men jag väntade inget.
Nu var det inga trevligheter utan det var
uppsägningen de hade skickat med rekomenderat brev.
Uppsägningen av hyreskontraktet på vårt älskade Paradis har jag nu i min hand.
Som det står i brevet:
Uppsägning avser avflyttning och avtalet upphör den 30 september 2011.
Byggnaden ska avvecklas genom rivning.
De skriver oxå:
Trafikverket har av regeringen ålagts att avveckla byggnader som
ej längre behövs för järnvägsverksamheten.
 
 

Vadå inte behövs för järnvägsverksamhet.
Det har inte vatt nån sånn verksamhet
sen 1973 vad jag vet. 
För vad jag vet har min mor och far haft denna fastighet som
bostad sen dess.
Vi har betalat reparationer helt ur egen ficka för så var det bestämt att
det skulle hyresgästen göra.
Vi skulle sköta allt underhåll på fastigheten.
Det står ingenting om varför man MÅSTE riva huset, bara att den inte BEHÖVS.

Vi behöver den.
Vi vill ha den kvar.
Nä, det här går inte jag med på.

Har i dag träffat en av de andra drabbade i området. Karin heter hon. Hon vill överta arrendet efter hennes farbror som dog för ca 1 år sen. Men det ser mörkt ut tror hon. Vi har pratat i hop oss och tänker göra allt vad som går för att få detta paradis att fortsätta leva. Hennes pappa var med o han lekte med min pappa som liten o har samma intresse nu i vuxen åldersom min far hade, att bevara det gammla som varit. Det är nu 3 år sen min pappa dog och jag vet att pappa skulle tycka att jag gör rätt att strida för Lenbergsvik.

Nu sitter hela familjen o myser i paradiset. Grabbarna har klippt gräs. De har även eldat inne för att driva ut fukten som blivit i lilla huset. Så attans mysigt vi har det ska ni veta. Hundarna ligger i köket och värmer sig vid järnspiseln. Vi (mannen o jag) snackar o planerar inför morgondagen. Grabbarna kollar på nån film. Skön Fredag på er o hör av er om ni vill ha en bild på ett vinbärsblad eller så. PUSS

Har packat lite kläder men ska snart gå till sängs. En lång dag på jobbet i morgon. Familjen packar de resterande sakerna i morgon. Så sen är det bara att njuta hela helgen. Jag har rullat ämnen till burgare som vi ska äta nån av dagarna. Ska bli intressant att se hur 3 nätet funkar i stugan.

Detta Paradis som ligger för nära och på
fel sida om järnvägen!!!!!!!!!!

I dag har mamma och jag träffat en journalist från Sveriges radio, Östergötland.
Han hittade min blogg på nätet och tyckte det lät intressnat.
Så i dag har vi vatt vid Paradiset pratat om hur läget är och blivit intervjuade.
Vi pratade en bra stund om vad som vatt där, hur länge
vi haft Lenbergsvik och hur vi känner inför vad som kommer att hända.
Det känns bra och väcker en liten strimma hopp, men men vi är inte framme än
Har även i nästa vecka ett möte med en annan kille. Återkommer senare om vad det kan ge.

På torsdag tar jag grabbarna och flyttar bort till vårt Paradis.
Då ska vi njuta av första dagen på det härliga sommarlovet.
Fiska, hoppa i studsmattan, äta glass och kanske gå på upptäcksfärd till kalkbrottet.
Dit tar vi med Ella och Elvis så de får springa av sig.
Kanske kommer några vänner till grabbarna med och vi kan ha en hel mysig dag
full av äventyr.

Nu är det fredag och snart är det jobbar dax.
Det blev inget träff igår.
Den personen fick förhinder och vi bokade om till Måndag.
Har suttit nu på förmiddagen och ringt runt men inte fått tag
på nån som kan svara på hur jag/vi ska göra för att de inte ska
riva deta underbara ställe.
Känns som jag inte gör nått åt saken för att ingenting händer.
Men jag försöker.
Det har inte kommit nån uppsägning än men jag vet ju att den kommer.
Känns lite som jag har "stängt av" mina kännslor men nu ska jag 
trycka på ON knappen. (Jag har en sånn och det vet mina nära och kära.)
Ska skicka ett mail till kontakt personen på transportstyrelsen.
Tala om att DET HÄR GÅR VI INTE MED PÅ.
Nu tänker inte Annelie vara snäll mera. 

Tor vaktar mig o ger mig styrka.

 
Även Oden, här med sina korpar.



Utsikt över sjön Glan mot Horns udde en sen kväll i Juli.

träffa en person angående Lenbergsvik. Får se vad det kan hjälpa oss. Tack alla ni som bryr er o visar förståelse i min/ vår förtvivlan i vad som kan hända med Paradiset.

Lenbergsviks banvaktsstuga och hållplats. Bilden från tiden 1927 - 1944. Redan då användes här elektrisk stoppsignal i stället för de vanligare vridbara stopptavlorna, s.k. plåtstinsar. På sidospåret lastades kalk ut från närbelägna Glans kalkbruk. Foto okänd (ur NÖJ och MÖJ 1924-1944).

Lenbergsviks banvaktsstuga och hållplats. Observera att sidospåret är rivet. Fotot är från 1950- eller början av 1960-talet. Foto Björn Larsson.

Lenbergsvik ligger kvar med sitt fina läge vid sjön Glan. Foto 2008-06-12 Jöran Johansson.

Nu lite bilder inne från huset.
Vilka tapeter va?




Jag älskar den här blommiga. Gula, gröna, rosa stora blommor.
Kommer en närbild innom kort.


Nått mer ni vill se eller veta?

Inget nytt att medela om uppsägningen av
vårt underbara Paradis.
Den har inte nått vår brevlåda ännu.
Känns så ovärkligt att detta ställe inte längre kommer att vara vårt
än mer att det inte kommer att finnas kvar.
 


Här har vi grabbarnas fartyg som pappan har byggt till dom.



Deras studsmattta vi köpte förra sommaren står här i Paradiset.


Förra sommaren badade vi varje dag till o med jag badade massor.

Visst ser det härligt ut, alla barn borde få möjlighet att få ha ett sånt ställa.
Mina killar älskar denna plats och har svårt att förstå att vi inte får ha det kvar.

God natt mina bloggisar. 

Just nu är det tungt att andas, svårt att sova och lusten att vara snäll svår att hitta.
Just därför ska jag försöka bearbeta detta just här.
Så nu kommer min blogg att vara fokuserad på en av mina kategorier ett bra tag.
Allt annat sätts åt sidan för en tid.
Allt kommer att snurra kring denna plats.


Fick ett mail i dag om att uppsägning kommer att komma innom kort 
pga att denna underbara plats kommer snart att vara en rivnings plats.
Men HALLÅ det är ju mitt barndoms hem ju ju. Inte bara Mitt även mina syskon 
och mina barn har många underbara stunder här. Snart kommer detta bara vara uderbara minnen.
Allt ska suddas ut. Platsen och huset kommer att suddas ut som om det aldrig har existerat.
Bara för att vi är med i EU och måste följa de reglerna. ATTANS OCKSÅ.
Jag vill inte, jag vill inte, jag vill inte.
Jag är så arg och så ledsen men än har jag inte givigt upp ska ni veta.